​Vad är egentligen en filler?

År 2005 existerade inte ordet filler på svenska. På den tiden sa man enbart Restylane. ”Jag ska få Restylane” ”Ska spruta Restylane” ”Spruta bort en rynka”.

Jag hade just börjat arbeta på företaget Anteis i Schweiz. Dom tillverkade bland annat en filler vid namnet Esthélis.

Det första jag gjorde var att bjuda in några journalister från Sverige som arbetade med skönhet. I min pressrelease förklarade jag att det inte enbart fanns Restylane på marknaden utan även andra sådana produkter och att man utomlands redan hade ett ord för dessa, ”dermal fillers”. I Sverige skulle vi också ha ett namn tyckte jag, det blev ”hudfillers”. Med åren har vi även kortat ner namnet till bara ”fillers”.

Vad består en filler av?

Och hur tillverkas den? Majoriteten av alla fillers idag består av samma ingredienser som hyaluronsyra, vatten och små mängder BBDE (Butanediol Diglycidyl). Det som skiljer dom åt från varandra är hur de tillverkas. Hyaluronsyran är liksom vattnig och måste få en geleaktig konsistens för att inte bara förvunna ut i kroppen när den injiceras in i huden.

Det är BBDE som får den att bli som en gel. Denna substans BBDE är dock giftig så när den vattniga hyaluronsyran blivit till gel med BBDE så måste man tvätta ut giftet ur gelén. Många fillertillverkare brukar jämföra sig med varandra på vem som är bäst att tvätta ut BBDE mest. EU har också en lag på hur mycket rester av det giftiga BBDE som får vara kvar i fillern. Det är alltså minimalt och ofarligt.

När man tillverkar hyaluronsyran till gel så kallas processen för korslänkning. Tillverkarna korslänkar på olika sätt. Vissa har även patent på hur dom korslänkar fillern. Vissa har ensamrätt på hur det går till.

En typ av filler kallas för bi-fasisk. Då korslänkar man en del av hyaluronsyra till hårda små partiklar och sen blandar man dom med icke-korslänkad hyaluronsyra som är flytande. När man tar en droppe på pekfingret och gnider fillern mot tummen så känner man dom små partiklarna.

Man kan också korslänka en filler genom att göra den istället till en mjuk gel. Då kallas den för mono-fasisk. Här känner man inga partiklar mellan fingrarna om man vill testa. Den är bara mjuk.

En tillverkare som har förfinat denna tekologi och korslänkat fillern i flera mjuka geléer och sen blandat ihop den med en naturlig antioxidant mannitol är Laboratoires Vivacy. Det gör att fillern ger mindre svullnad och rodnad när den injiceras.

Det är den här fillern, Stylage som jag är exklusiv distributör för i Skandinavien. Exklusiv betyder att tillverkaren har valt ut mitt företag Medicera att fullfölja alla EU direktiv tillsammans med dom.

2 comments / Add your comment below

  1. Hej, Jag skulle verkligen önska komma i kontakt med dig då jag har gjort fillers under ögonen två gånger för hållighet under ögonen. Ingen av gångerna har tyvärr blivit bra. Det är på populära salonger i Stockholm., andra gången resulterade med påsar under ögonen under vardera öga, som jag nu gått med sen april förra året, då jag inte får kontakt med hon som utfärdade behandlingen. Vill inte skriva mig mer här, utan hoppas att du verkligen kan hjälpa mig. Mvh

  2. Hej Jen, Vid 20% av fallen på tear trough behandlingar så blir det inte bra. Innan en behandling så ska legitimerad läkare, tandläkare eller sjuksköterska alltid fråga innan om man har tendens till att ha påsar dv.s vara svullen under ögonen på morgonen när man vaknar. Är svaret ja, så ska man inte behandla under ögonen. Ibland kan det gå bra första gången och sen bli att fillern skapar påsar under ögonen den andra gången. det är som sagt ett känsligt område. Se till att du blir behandlad med hyalase, som löser upp fillern på bara 1 -2 timmar. Därefter kan du testa Infuzion, en nålfri behandling som inte kan gå fel vid ögonen.

Kommentera